Projektet har inneburit att o?va klassisk tonbildning och att interpretera fyra sa?nger fra?n den klassiska genren. Fo?r att la?ra ka?nna dessa sa?nger har jag la?st om komposito?rerna samt o?versatt sa?ngtexterna. Fo?rutom obligatorisk litteratur kompletterades projektet med sja?lvbiografin Ro?sten skriven av operasa?ngare Thomas Quasthoff.

Detta arbete grundar sig pa? tanken om att kontrapunktsstudier i rena?ssansstil skulle kunna levandego?ras genom historiskt grundade improvisationso?vningar. Ett studium av musikhistorisk litteratur tillsammans med analyser och praktisk o?vning har resulterat i ett pedagogiskt och konstna?rligt material, som kan anva?ndas fo?r att o?versiktligt visa de historiska fo?rha?llandena kring improviserad musik, men som ocksa? kan fungera som ett verktyg fo?r instudering och konstna?rligt framfo?rande. .

Syftet med arbetet är att få en inblick i lekens betydelse för förskolebarns språkutveckling, samt vad förskollärare gör för att främja barns språkutveckling i den dagliga leken. De frågeställningar studien bygger på är: Hur ser pedagoger på den dagliga leken? samt Hur ser pedagogerna på sin roll i barnens språkutveckling utifrån lekens betydelse? Åtta pedagoger på två förskolor intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna anser att leken är den viktigaste grundstenen i förskolans verksamhet. I leken lär sig barnen att ta ansvar, utvecklar självkänsla och tränar sin sociala kompetens.

Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

Denna studie syftar till att underso?ka sex fo?rskolla?rares syn pa? arbetet med barn med spra?ksto?rningar och spra?ksva?righeter. Jag valde att intervjua fo?rskolla?rare fra?n tva? olika verksamheter: traditionella fo?rskolor samt spra?kfo?rskolor. Det som intresserade mig a?r vilka arbetssa?tt och hja?lpmedel som erbjuds fo?r barn med spra?ksva?righeter i de olika verksamheterna.

Studiens syfte a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt sa?ngpedagogerna kommunicerar med eleven: vilka kommunikativa verktyg anva?nder sa?ngpedagogen och hur kombineras dessa i olika handlingsmo?nster. Studien begra?nsas till att analysera den del av sa?nglektionen som specifikt handlar om o?vningar. Studien analyserar inte kommunikationens effektivitet, utan fokus ligger pa? att kartla?gga kommunikationen i tidigare na?mnda del av lektionen.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka la?rprocesser kring bera?ttande och gestaltning i fo?rskolan. Den genomfo?rs da? vi upplever ett behov av fo?rdjupad kunskap inom omra?det. Vi anser att de estetiska la?rprocesserna a?r viktiga och o?nskar fo?ra in mer av bera?ttande och gestaltning i den ordinarie verksamheten i fo?rskolan. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r studien a?r utvecklingspedagogik i kombination med Vygotskijs teorier kring fantasi och kreativitet samt den proximala utvecklingszonen.

Personalens erfarenheter av missbruk a?r centralt inom tolvstegsbehandling ? en vanlig behandlingsform inom svensk missbruksva?rd. Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka pa? vilket sa?tt personalens erfarenheter av ett eget alkohol- och/eller olika substansmissbruk pa?verkar deras fo?rsta?else fo?r och fo?rma?ga att verka i rollen som behandlare. Studien har utformats och analyserats mot bakgrund av de teoretiska begreppen empati respektive rollteori.

Sko?nlitteraturens psykologi a?r ett fa?lt som behandlar effekterna av att la?sa sko?nlitteratur pa? det ma?nskliga psyket. Inom detta fa?lt har en, fra?mst nordamerikansk, forskning fokuserat pa? korrelationen mellan ett la?sande av sko?nlitteratur och en o?kad empati. I fo?religgande text har vi fo?rso?kt sammansta?lla denna forskning och med hja?lp av en grupp yrkesverksamma pedagoger pa? en ho?gstadieskola i Malmo? diskuterat, dels hur undervisningen med sko?nlitteratur och empati ser ut idag och dels vilket sto?d det finns fo?r ett empatiarbete med hja?lp av fiktion, ba?de fra?n skolans ledning och i styr- och ma?ldokumenten.

I denna underso?kning studeras karakta?ristiska motivationsfaktorer fo?r entrepreno?rer inom spelutveckling. Syftet a?r att bidra till o?kad fo?rsta?else av de motivationsfaktorer som driver spelutvecklare att bli entrepreno?rer och till att fortsa?tta driva verksamheten. Genom att studera de motiv en individ har till att starta fo?retag menar Berridge (2004) att fo?rsta?else fo?r entrepreno?riell motivation kan erha?llas.

Personalens erfarenheter av missbruk a?r centralt inom tolvstegsbehandling ? en vanlig behandlingsform inom svensk missbruksva?rd. Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka pa? vilket sa?tt personalens erfarenheter av ett eget alkohol- och/eller olika substansmissbruk pa?verkar deras fo?rsta?else fo?r och fo?rma?ga att verka i rollen som behandlare. Studien har utformats och analyserats mot bakgrund av de teoretiska begreppen empati respektive rollteori.

Idag a?r invasiv koronarangiografi (IKA) fo?rstahandsmetoden fo?r att hitta och a?tga?rda stenoser i hja?rtats kranska?rl. En alternativ underso?kning och en relativt ny metod a?r datortomografisk koronarangiografi (DTKA). Kranska?rl har tidigare varit sva?ra att avbilda med datortomografi (DT), men tack vare den snabba tekniska utvecklingen inom DT bo?rjar metoden bli allt mer vanlig, eftersom den a?r icke-invasiv och kan ge patienten mindre stra?ldos a?n IKA.

Syftet med denna studie a?r att, med inspiration av etnografiska tillva?gaga?ngssa?tt, ut- forska hur na?gra la?rare utformar sin undervisning i a?mnet musikteori (och geho?r) pa? gymnasial niva?, med fokus pa? framfo?rallt balans mellan teoretiska och praktiska mo- ment. Den litteratur som tas upp i uppsatsens bakgrund beskriver hur elever eller la?rare kan utfo?ra olika la?robo?ckers o?vningar, dels med hja?lp av praktiska verktyg, dels utifra?n teoretiska resonemang. Den tidigare forskning som tas upp handlar om elever och la?ra- res syn pa? a?mnet geho?rs- och musikteori.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.